Att rosa är en laddad färg, det har jag förstått. Men hur och varför den är så laddad, det förstår jag inte. Det finns t o m de som är rädda för att pojkar som bär rosa skulle bli homosexuella och fjolliga(!)... (varför det nu skulle vara så farligt). Om så är fallet har vi ett solklart fall av homosexualitet härhemma. Vår Mellan O klär sig gärna i både rosa och lila när andan faller på. Vad blir då Lilla H som inte alls speciellt ofta tar på sig något rosa. Hon är brokig i sin färgskala och har ärvt kläder både av storasyster och storebror. Blir hon också homosexuell då, i brist på rosa? Däremot är det inga tvivel om vad Stora S är för något. När hon var i fyra-femårsåldern vägrade hon i princip någon annan färg än rosa. Solklar heterosexuell tjej alltså. Tur, skönt! Då behöver vi inte fundera - vilket vi inte alls gör. Vi har låtit henne bestämma själv, liksom Mellan O och Lilla H.
Med detta i bakgrunden blir jag desto mer glad, förtjust och tillfreds över nästa del i mitt lilla blogginlägg. När vårt första barn var litet, försökte jag köpa så könsneutrala kläder som möjligt med tanke på att de skulle ärvas av ett eventuellt pojksyskon (varför då kan man undra - var jag månne lite rädd för rosa?). Till slut hände det sig ändå att Stora S fick en knallrosa overall en vinter då hon skulle fylla fem. När den blev för liten för henne packades den sedan ner i en låda och fick åter komma till användning när den passade gossen i familjen. Han, som gillar rosa, tog den på sig med förtjusning. Ingen hade ännu talat om för honom hur laddat just rosa var, en "tjejfärg" (va?). Glad gick han till dagis och glad kom han hem. Ingen på dagis hade ens höjt på ögonbrynen. Jätteskönt! I höstas var det så dags att börja förskoleklass och även den här vintern kom den rosa overallen fram. Dagis är en sak men i skolan är det ändå lite tuffare klimat, tänkte jag och förberedde mig måttligt för eventuella tråkiga kommentarer. Mellan O gick glad till skolan och kom glad hem. Hör och häpna - inte ett ord, inte ett knyst, inte ett höjt ögonbryn över denna fantastiska rosa overall.
En stor salut till min fina gosse som väljer färg efter eget huvud och bär den med självklarhet och en stor eloge till hans skola, lärare och kamrater, som låter alla få vara och klä sig som de vill. :-D
(Och jag hade inte behövt tänka så könsneutralt - här hemma är alla färger välkomna, så klart ;-))
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar